Grekland

  • Sida 1 af 2Nästa
  • Spartanerna går till sjöss

    His nr. 16/2011 s. 54-59.

    Spartas krigare är kända i hela Grekland – de lär vara oövervinneliga. Därför vägrar sjöfartsstaden Athen att möta dem på slagfältet. Men då börjar debeslutsamma spartanerna i stället att bygga krigsfartyg och lära sig segla.

  • Historiens fader var en lögnare

    His nr. 12/2011 s. 44-45.

    Under 60 år såg och beskrev Herodotos den antika världen. På grund av sina reseskildringar kallades han ”historiens fader” men de ibland alltför fantasifulla anekdoterna och berättelserna gav honom även öknamnet ”lögnens fader”.

  • I kulturerna omkring Medelhavet hade vuxna mäns förhållande med pojkar ett uppfostringssyfte.

    Homosex vanligt under antiken. Varför?

    25.07.2011.

    Hur kommer det sig att sex mellan män var utbrett under antiken?

  • Tecknen på lertavlan har ristats in med skriftspråket linear B – en tidig form av grekiska, som användes i bland annat Mykene.

    Arkeolog hittar Europas äldsta text

    21.07.2011.

    Resterna av en gammal grekisk sophög har avslöjat Europas äldsta läsbara text.

  • Som hämnd för mordet på hans älskade Patroculus dödade Akilles den trojanske prinsen Hector i en duell vid Trojas murar – enligt myten.

    Film: "Troja"

    12.04.2011.

    Hollywood vs historien: Omkring 1200 f Kr förälskar sig prins Paris i den spartanska drottningen Helena och tar henne med till sin hemstad Troja. Med Akilles i spetsen ger sig den grekiska armén av för att hämta tillbaka drottningen.

  • Humle är en snabbväxande slingerväxt, som kan bli 10 meter hög. Honplantans blommor används i öl.

    10 000 år med öl

    06.03.2011.

    Från grönt gräs till gyllne droppar: Öl har funnits nästan lika länge som mänskligheten.

  • Gilgamesheposet berättar om krigsförklaringar lika detaljerat som New York Journal från 1941.

    När började man att förklara krig?

    18.08.2010.

    Hur gammal är traditionen att officiellt förklara krig före ett angrepp?

  • Athenarna gav sina år namn efter den ledande ämbetsmannen.

    Vilken tideräkning använde man före Kristi födelse?

    17.06.2010.

    Enligt vilket system daterade romarna och grekerna sina år?

  • Statsmannen Solon hyllades av de antika historikerna som den athenska demokratins fader.

    Var Athens demokrati demokratisk?

    04.05.2010.

    Hur fungerade de gamla grekernas första demokrati?

  • Sokrates lär ha fått dricka saften av giftig odört efter sin dödsdom.

    Har Sokrates funnits?

    03.03.2010.

    Var Sokrates en verklig person eller var han Platons alter ego?

  • Har Sokrates funnits?

    His nr. 3/2010 s. 11.

  • Mytisk labyrint funnen på Kreta

    19.01.2010.

    På Kreta har forskare hittat ett stenbrott med ett snillrikt system av fem kilometer underjordiska tunnlar.

  • Här tog grekisk härförare gift

    His nr. 12/2006 s. 74-75.

    När makedonierna intog Athen tvingades statsmannen Demosthenes att fly hals över huvud. Flykten slutade på ön Poros där han tog gift. Nu utför svenska arkeologer utgrävningar på ön.

  • Turkisk sultan utplånade grekisk ö

    His nr. 5/2007 s. 38-41.

    Under grekernas frihetskrig mot Osmanska riket på 1820-talet blev 120.000 invånare på ön Chios massakrerade, fördrivna eller sålda
    som slavar. Bara 900 öbor överlevde. Folkmordet upprörde européerna och tvingade stormakterna att skapa ett fritt Grekland.

  • Segern räknades

    His nr. 12/2008 s. 14-21.

    I Olympia handlade det om att vinna – inte om att
    kämpa väl. De grekiska idrottsmännen lurade och mutade
    sina motståndare för att komma närmare en seger som
    gav hemstaden prestige och dem själva ett liv i lyx.
    Och grekerna älskade sport. Vart fjärde år strömmade
    50.000 åskådare till de olympiska spelen.

  • Klyftig sköka trollband maktens män

    His nr. 4/2006 s. 64-67.

    Aspasia växte upp i det antika Grekland i ett tempel där erotik var en del av gudstjänsten. Senare levde den vackra glädjeflickan tillsammans med en av Athens ledande statsmän och hon lärde filosofen Sokrates att hålla välformulerade tal. Som mäktig prostituerad fick hon inflytande över såväl politik och erotik som retorik i dåtidens athenska samhälle.

  • Tyfus satte punkt för Athens storhetstid

    His nr. 7/2006 s. 46-47.

    Medan kriget mot Sparta rasade drabbades Athen av ett dräpande dråpslag – en epidemi som dödade var tredje invånare. Hittills har man ansett att det var pesten som härjade, men nu har forskare funnit DNA från tyfusbakterier i en massgrav.

  • Antikens övermänniskor

    His nr. 9/2006 s. 18-25.

    Spartanerna gjorde allt för att avla fram den fulländade krigar­rasen. Svaga spädbarn dödades och när en spartansk pojke fyllde sju år skickades han på militärskola och kom aldrig hem igen. På schemat stod stryk, svält och att mörda slavar. Den hårda utbildningen skapade en armé som under ­
    400 år dominerade över alla andra grekiska stadsstater.

  • Här gick forn tidens genier i skola

    His nr. 2/2005 s. 20-25.

    Världens första centrum för forskning och forntidens största bibliotek fanns i den egyptiska staden Alexandria.
    Hit vallfärdade den tidens stora vetenskapsmän. ­­
    De beräknade bland annat jordens omkrets, uppfann ångmaskinen, kartlade nerver i människokroppen och ritade världskartor.

  • Grekernas gudar

    His nr. 5/2009 s. 72-73.

    Enligt mytologin slukade den jättelike titanen Kronos alla sina barn så snart de kom till världen. För att rädda den yngste sonen Zeus från sin far svepte Kronos hustru Rhea en sten i ett tygstycke och gav den till jätten som slukade stenen i tron att det var Zeus. När Zeus blivit vuxen sökte han upp sin far, sprättade upp hans mage och slet ut sina syskon igen – bland dem Hades och Poseidon. Efter hårda strider mot titaner och gudar installerade Zeus sig själv som kung över gudarna på berget Olympen.

  • Sida 1 af 2Nästa

Kamikaze!

Nytt nummer: Världens Historia nr 3/2012 är ute. Läs bland annat om Japans kamikazepiloter, Shanghai – syndens näste, om perserna - och om stygga nunnor.

Köp "Historiens vändpunkter"

Världens Historia: Ny fantastisk bokserie. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.

Omröstning

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från Världens Historia. Registrera dig här:

Fler quiz och test

Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.

Pröva Världens Historia

Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.

Tag en tur i tidsmaskinen

Världens Historia: Läs om Världens historias tidslinjer och hur du använder dem.

Få tillgång till mer än 1200 artiklar

Världens Historia: Läs och ladda ned artiklar från Världens Historias stora arkiv.