Vikingarna

  • Sida 1 af 2Nästa
  • Bland skeletten av sammanlagt 54 vikingar har forskarna hittat ett kranium med slipade tänder.

    Halshuggen viking hade nedfilade tänder

    25.10.2011.

    En viking, som fallit offer för en massaker, hade med stor omsorg spetsat sina tänder.

  • Enligt de isländska sagorna kom vikingarna till Nordamerika – DNA-analyser stärker nu den teorin.

    Vikingarna fick barn med indianer

    07.03.2011.

    DNA-undersökningar av 80 islänningar antyder att vikingarna nådde Amerika och förde med sig indianska kvinnor hem.

  • Arkeologerna har hittills hittat cirka 200 föremål i vikinga­bosättningen, och de förväntar sig att finna många fler.

    Irlands äldsta vikingastad upptäckts

    09.01.2011.

    År 841 övervintrade vikingarna för första gången på Irland i stället för att segla hem. Nu har flera hundra års sökande gett resultat: vikingarnas bosättning har påträffats.

  • Tema: Hemma hos vikingen

    21.11.2010.

    Under tre århundraden spred de fruktan i Europa, men hemma hade vikingarna ett vardagligt liv med bland annat handel och lantbruk.

  • Beridna valkyrior hämtade de fallna krigarna till gudarnas stora festsal – Valhall. Historierna om Tor och vikingarnas tro skrevs ned 200 år efter vikingatidens slut.

    Vägen till Valhall

    21.11.2010.

    Under en tusenårsperiod utvecklades nordbornas tro från att vara en primitiv naturreligion inspirerad av stammar i söder till en smältdegel av myter från hela världen. Helveteshundar från grekisk mytologi och domedagshistorier från kristendomen fick komplettera de ursprungliga germanska gudarna.

  • Varje vår drog männen i viking och lämnade kvinnor och barn att sköta gården.

    Bonden var den verklige vikingen

    21.11.2010.

    Grunden för vikingarnas storhetstid lades av plöjande bönder, som med hårt slit garanterade generationernas överlevnad i det kalla Skandinavien.

  • I öster köpte de svenska vikingarna silver och siden, som de förde hem till den växande marknaden i Skandinavien.

    Köpmannen förde Norden in i en ny era

    21.11.2010.

    Under 800-talet ebbade vikingarnas brutala plundringståg ut. I stället byggde vikingaköpmännen upp lukrativa handelsimperier, och nya storstäder växte fram i hela Skandinavien.

  • Attacken mot klostret i Lindisfarne år 793 blev inledningen till hundra år av härjningar på de brittiska öarna.

    Krigaren var född till att slåss

    21.11.2010.

    Pojkarna lärde sig slåss redan vid unga år, och krigaranda och djärvhet genomsyrade hela vikingasamhället.

  • Arkeologerna hittade porten av en ren tillfällighet, när de höll på med en provgrävning intill en mur av stora stenblock.

    Porten till vikingarnas rike funnen i Tyskland

    15.11.2010.

    Arkeologer har grävt ut en cirka 1300 år gammal port som var infarten till vikinga­tidens Norden.

  • Genom att undersöka musselskal har forskarna med stor precision beräknat temperaturen i Nordatlanten under vikingatiden.

    Vikingakolonier frös och svalt i Nordatlanten

    08.07.2010.

    Ny forskning visar att temperaturen störtdök bara några år efter att vikingarna koloniserat Island och Grönland. Det kalla klimatet fick fatala konsekvenser.

  • Skeppsmasken äter långa gångar genom träet – även i skeppsvrak av historiskt värde.

    Maskinvasion hotar vikingarnas sjunkna skepp

    25.04.2010.

    Global uppvärmning banar väg för ovanligt aggressiv skeppsmask.

  • Vikingarna fruktade skottarna, men DNA-analyser avslöjar att de även levde sida vid sida och fick barn tillsammans.

    Vikingarna var rädda för skottar

    30.01.2010.

    Via 800 år gamla sagor har isländska forskare kommit fram till att vikingarna troligen inte alls var så orädda som antytts.

  • Kejsarens livvakter

    His nr. 17/2008 s. 54-59.

    I över 200 år utgjorde legosoldater från Skandinavien – väringagardet – ryggraden i den bysantinska armén i Konstantinopel. Väringarna var överlägsna i strid och krossade gång på gång sina fiender. De fick ansvaret för kejsarens liv.

  • Vikingarna kommer!

    His nr. 10/2009 s. 26-31.

    De roffade åt sig allt av värde och tog befolkningen som slavar. Engelsmännen fick inte vara i fred för vikingarna någonstans och med tiden började de
    brutala skandinaverna även erövra landområden.
    Kriget om England blev oändligt – och blodigt.

  • skepp, svärd & skinn

    His nr. 8/2006 s. 52-59.

    Ordet viking för tankarna till blod och bärsärkagång, våldtäkter och klosterplundringar. Men vikingarna var mer än brutala pirater och våldtäktsmän. I vissa områden i världen var de upptäcktsresande och kolonister, i andra skickliga handelsmän med internationella kontakter. Vikingarna från Sverige, Norge och Danmark fick inflytande i hela Europa men deras värld var större än så. Under loppet av tre århundraden nådde de från Amerika i väster till Afrika i söder och de muslimska rikena i öster.

  • Vikingarnas störste superhjälte

    His nr. 14/2007 s. 60-63.

    Hjälten i dikten Beowulf dödade skräckinjagande odjur och försvarade ädla men svaga kungar – och gav Tolkien stoff till hans succéroman. Historien har överlevt i ett 1.000 år gammalt hjältekväde.

  • Vikingar på flykt byggde upp en av historiens första republiker

    His nr. 7/2009 s. 22-25.

    Under 900-talet blev tusentals norrmän så trötta på sina despotiska kungar att de gav sig ut över havet och slog sig ned på Island. Sagorna berättar om hur de fria männen skapade ett land utan kung, och hur de med tiden byggde upp ett samhälle som baserades på lagar – inte på svärdets makt.

  • Erövringen av England som tecknad serie

    His nr. 6/2006 s. 26-33.

    Året är 1064. Hertig Vilhelm av Normandie och den engelske earlen Harald Godwinsson vill båda erövra Englands tron. Bayeuxtapeten berättar om arvsstriden, slaget vid Hastings och Vilhelms tronövertagande – sett med segrarens ögon.

  • Danmarks vikingaborgar

    His nr. 7/2010 s. 14-21.

    Landets främsta matematiska snillen, tusentals arbetare och en mängd virke som förvandlade en
    hel landsända till kalhygge – den danske kungen Harald Blåtands fyra vikinga­borgar från 980-talet var ett ingenjörsmässigt stordåd. Men till arkeologernas stora förvåning förstördes de imponerande byggnadsverken bara några år efter att de byggts upp.

  • Siste vikingen

    His nr. 4/2007 s. 40-45.

    Harald Hårdråde hann med allt. Han gav sig ut på krigsäventyr i fjärran länder, han blev älskare till en kejsarinna och han blev så rik att han kunde köpa sig kungakronan i Norge. Men lyckan vände när det var dags att erövra England. Hårdrådes svidande nederlag ledde inte bara till hans död – det blev också sista gången en vikingakung försökte lägga ett främmande land under sig.

  • Sida 1 af 2Nästa

Kamikaze!

Nytt nummer: Världens Historia nr 3/2012 är ute. Läs bland annat om Japans kamikazepiloter, Shanghai – syndens näste, om perserna - och om stygga nunnor.

Köp "Historiens vändpunkter"

Världens Historia: Ny fantastisk bokserie. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.

Omröstning

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från Världens Historia. Registrera dig här:

Fler quiz och test

Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.

Pröva Världens Historia

Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.

Tag en tur i tidsmaskinen

Världens Historia: Läs om Världens historias tidslinjer och hur du använder dem.

Få tillgång till mer än 1200 artiklar

Världens Historia: Läs och ladda ned artiklar från Världens Historias stora arkiv.