Fler historiska öknamn 1

Magnus III av Norge: Magnus barfot

1093-1103

Norges kung Magnus III gick klädd som en irländare: i kilt. Hans bara ben gav honom tillnamnet ”Barfot”. Magnus drömde om ett norskt imperium kring Irländska sjön och år 1102 for han iväg för att erövra Irland. Han lyckades inta ­Dublin och stora områden i norr men 1103 hamnade hans trupper i ett irländskt bakhåll. Magnus fick ett dödande yxhugg mot bakhuvudet.

Harald I av Danmark: Harald blåtand

Ca. 940-986 e.Kr.

Harald var den förste danske kung som lät sig döpas.

Gorm den gamles son, vikingakungen Harald, fick sitt öknamn på grund av en svart framtand som han troligen ådragit sig i en strid med svärd.

Harald enade Danmark, kristnade danskarna och erövrade Norge.

Ethelred II av England: med dåligt råd

1081-1137

Kung Ethelred visste inte vad han skulle ta sig till med vikingarna.

När den 10-årige Ethelred blev kung hade han så usla rådgivare att omvärlden betraktade honom som oförmögen att fatta kloka beslut. Större delen av sin tid på tronen ägnade han åt att försöka stå emot vikingarnas ständiga angrepp på England. I ett sista desperat försök lät han döda alla daner på engelsk mark – bl.a. systern till Sven Tveskägg av Danmark. Sven Tveskäggs hämndaktion destabiliserade England och tronen tillföll till sist Svens son Knut den store.

John Lackland av England: Johan utan land

1199-1216

Kungasonen Johan fick inget land av sin far.

Inget rike, inget grevskap, inget län låg och väntade på Prins Johan som var son till Englands kung Henrik II. Hans äldre bröder hade fått alltihop.

Inte förrän Johan själv blev kung kunde han regera över land och undersåtar men hans tid på tronen utgjordes av en lång rad nederlag. Först förlorade han Normandie år 1204 och i ett försök att återta området brandskattade han engelsmännen långt över deras förmåga.

Kungen var motståndare till påvens ärkebiskopskandidat i England. Han blev därför bannlyst av påven år 1209 – och förlorade i praktiken England.

Greve Ugolino della Gherardesca: Greve kannibal

ca. 1220-1289

Den makabra historien om greve Gherardesca och hans förtäring av sina avkommor användes av Dante i ”inferno” – första delen av ”Den gudomliga komedin”.

Den italienske greven åt upp sina två söner och två av deras söner – sägs det. Greven och hans fyra arvingar hade dömts att lida svältdöden och satt in­murade högst upp i ett torn i Pisa.

Greve Gherardesca kom från en av Italiens mäktigaste familjer som ägde enorma landområden i Toscana kring Pisa. Släkten hade haft politisk makt och adlig status sedan före år 1000. År 1284 attackerades Pisa militärt av rivalerna i Genua.

De mest framstående invånarna i Pisa valde i desperation greve Ugolino della Gherardesca till ”podestá” – högste administratör – och arméns ledare. I den följande politiska kampen med personer som själva ville ta hans plats hamnade han i konflikt med ärkebiskop Ruggieri. Denne anklagade greven för för­räderi och lät låsa in honom och barnen.

• Föregående Sida 2 av 3 Nästa