Fler historiska öknamn 2

Karl VI av Frankrike: Karl den galne

1380-1422

Den franske kungen Karl VI var gjord av glas – trodde han själv. När kungen hade ett av sina månadslånga anfall av sinnessjukdom var han därför mycket försiktig för att inte gå i kras.

Åren efter att Karl VI som sexåring krönts till kung 1380 kallades han ”Charles le Bienaimé”, Karl den älskade, men i takt med att psykoserna blev svårare fick han i stället öknamnet ”Charles l'Insensé”, Karl den galne.

Under en tvångsföreställning kunde kungen rusa omkring i palatset och yla som en varg, andra gånger vägrade han att bada på flera månader. Ofta glömde han bort att han var kung och flydde misstrogen från sin egen drottning Isabella av Bayern och deras gemensamma barn som han inte kände igen.

Kungens mentala tillstånd berövade honom hans auktoritet och gjorde honom oförmögen att regera. Därför härjades Frankrike av fejder som ledde till kaos och anarki i riket. Englands Henrik V tog tillfället i akt i oktober 1415; Karl VI förlorade slaget vid Azincourt – det avgörande slaget i hundraårskriget.

År 1420 tvingades Karl den galne att underteckna ett förödmjukande fredsavtal där Henrik V:s tron­följare utsågs som arvtagare till den franska tronen.

Ludvig IX av Frankrike: Ludvig den helige

1226-1270

Han blev kung vid 12 års ålder och stred och dog för sin tro.

Den franske kungen ägde inte mind-re än tre exemplar av Kristi törnekrona och hade världens förnämsta samling av heliga reliker. Ludvig lät bygga kyrkan Sainte-Chapelle i Paris, ”den gotiska juvelen”, enbart för förvaring av de värdefulla föremålen.

Ludvig var ovanligt stark i sin tro och gick personligen i spetsen för det sjätte korståget åren 1248–54. Syftet var att befria Egypten från de otrogna men armén led ett svårt nederlag i det sanka Nildeltat. Kungen togs till fånga, köptes fri för en stor lösensumma och ägnade de följande fyra åren i Palestina åt att försvara det Heliga landet. Kungen dog under det sjunde korståget i Tunis år 1270 och Vatikanen kanoniserade­ honom 1297.

Maria I av England: Bloody Mary

1553-1558 e.Kr.

Maria I lät avrätta hundratals protestanter.

Hon lät bränna den protestantiske teologen John Rogers på bål. Både Londons biskop Nicholas Ridley och John Cranmere, ärkebiskop av Canterbury, gick senare samma öde till mötes. Sammanlagt 300 ledande icke-katoliker uppslukades av lågorna. Med våld ville Maria I ändra sin far Henrik VIII:s beslut om att frigöra Englands tron från Vatikanen i Rom.

Gustav II Adolf av Sverige: Lejonet från norden

1611-1632

Många tyskar hoppades på Sveriges kung.

Den lutheranske kungen av Sverige fick sitt smickrande tillnamn av tyska protestanter. De såg gärna att hans suveräna armé sopade landets katoliker av banan.

I juni 1630 hade Gustav II Adolf gått in i trettioåriga kriget genom att invadera den tyska ­östersjöstaden Peenemünde. I december behärskade han bl.a Mainz, drygt 80 mil söderut. Tysklands öde tycktes vila i hans händer och flera regioner förklarades officiellt protestantiska. Kungen dog i strid mot tyska trupper i slaget vid Lützen år 1632.

Ferdinand II: Kung Bomba

1830-1859

Bombningar mot civila gav Ferdinand II öknamnet ”kung Bomba”.

Kungen styrde Sicilien och Neapel genom en stark hemlig polis och hård censur. År 1848 sköljde en våg av revolutioner över Europa – även i Palermo på Sicilien. Kungen lät bomba många av öns städer och många civila dog.

• Föregående Sida 3 av 3