Ända sedan forntiden har krig krävt en officiell krigsförklaring. Såväl det 4000 år gamla babyloniska Gilgamesheposet som Gamla testamentet beskriver hur officiella diplomatiska budbärare levererade krigsförklaringar. Och den grekiske historikern Thukydides (cirka 460–399 f Kr) fördömde thebanerna för att de hade inlett ett angrepp mot Athen utan förvarning. Även om källorna flitigt nämner krigsförklaringar var de emellertid absolut ingen norm under antiken. De allra flesta ansåg att det var nödvändigt att även kunna genomföra överraskningsangrepp.
År 1907 sattes kravet på krigsförklaringar på pränt i den holländska staden Haag. Här enades en mängd statsöverhuvuden om att stridigheter mellan ”fientliga makter inte får inledas utan föregående och uttrycklig varning.”
Nytt nummer: Världens Historia nr 3/2012 är ute. Läs bland annat om Japans kamikazepiloter, Shanghai – syndens näste, om perserna - och om stygga nunnor.
Världens Historia: Ny fantastisk bokserie. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.
Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.
Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.
Världens Historia: Läs om Världens historias tidslinjer och hur du använder dem.
Världens Historia: Läs och ladda ned artiklar från Världens Historias stora arkiv.