Vem röjde upp på slagfälten?

Vad gjorde segrarna med alla stupade soldater?

På 1800-talet fick de franska bönderna det hemska uppdraget att snabbt be­­grava döda soldater och hästar – i alla slags väder.
Polfoto/Corbis
På 1800-talet fick de franska bönderna det hemska uppdraget att snabbt be­­grava döda soldater och hästar – i alla slags väder.

Det var oftast meniga soldater, krigsfångar eller bönder som fick till uppgift att begrava soldaterna på slagfälten. Med tanke på smittorisken var det viktigt att få de döda i jorden så snart som möjligt. På en del slagfält begravde soldaterna sina stupade kamrater och täckte hastigt över dem med bara några centimeter jord. Sedan ristade de in den dödes namn och nummer på en träpinne.

Under slaget vid Hastings år 1066 besegrade normanderna (fjärde generationens vikingar från Normandie) den engelska hären. Flera decennier senare låg det fortfarande skelettdelar och kranier på slagfältet. Normanderna begravde sina egna men liken efter dem som stod högt i rang överlämnades till respektive familj.

Kamikaze!

Nytt nummer: Världens Historia nr 3/2012 är ute. Läs bland annat om Japans kamikazepiloter, Shanghai – syndens näste, om perserna - och om stygga nunnor.

Köp "Historiens vändpunkter"

Världens Historia: Ny fantastisk bokserie. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.

Omröstning

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från Världens Historia. Registrera dig här:

Fler quiz och test

Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.

Pröva Världens Historia

Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.

Tag en tur i tidsmaskinen

Världens Historia: Läs om Världens historias tidslinjer och hur du använder dem.

Få tillgång till mer än 1200 artiklar

Världens Historia: Läs och ladda ned artiklar från Världens Historias stora arkiv.