Här tog grekisk härförare gift

När makedonierna intog Athen tvingades statsmannen Demosthenes att fly hals över huvud. Flykten slutade på ön Poros där han tog gift. Nu utför svenska arkeologer utgrävningar på ön.

Det var oroliga tider i Grekland på 300-talet f.Kr. Stadsstaterna i norr och söder låg oavbrutet i krig med varandra. I Athen var man mest upprörd över de erövringar som kung Filip II av Makedonien och hans son, Alexander den store, gjorde. I Athen var det särskilt en person som var känd för sitt motstånd mot makedoniernas frammarsch – Demosthenes hette han. Han hade tidigare varit härförare för athenarna och med sina fängslande tal underströk han nu gång på gång sin avsky mot makedonierna – väl medveten om vilka kval som väntade honom om han en dag råkade i fiendens händer. Så dog Alexander den store år 323 f.Kr Förhoppningarna steg i Athen. Nu kanske Makedoniens erövringståg var över. Men så blev det inte. I stället intogs Athen av den överlägsna makedonska armén.
Nu låg Demosthenes illa till. Ett av villkoren i fredsavtalet var nämligen att han och andra inte alls så viktiga antimakedonska politiker skulle förvisas. Demosthenes enda utväg var att fly från Athen. Med de makedonska soldaterna i hälarna skyndade han sig till ön Kalaureia (i dag Poros). Här räddade han sig in i det tempel som uppförts till havsguden Poseidons ära. På den tiden var helgedomen också en plats dit förföljda människor kunde ta sin tillflykt. Makedonierna respekterede den plats där Demosthenes hade satt sig i säkerhet, men samlades runt templet och försökte få honom att ge upp. Till slut orkade han inte längre. Han bad att få skriva ett brev till sin familj, vilket makedonierna gav tillstånd till. Demosthenes återvände in i templet. Snabbt svalde han ett giftigt odörtspulver, sa sina sista ord till en vän och föll ned död vid altaret, 62 år gammal.
Efter Demosthenes död uppstod en kult till hans ära. Mannen som hade drivit kampen mot makedonierna blev nästan en gudom och i Athen reste man statyer över hans minne.
Demosthenes ligger begravd någonstans i tempelområdet på Poros, men arkeologerna vet inte exakt var. Sedan 1894 har man i flera omgångar arbetat med att gräva ut resterna av det stora Poseidontemplet. Det var också då de svenska arkeologerna Lennart Kjellberg och Sam Wide hittade byggnadens fundament på öns högsta punkt. Helgedomen var enligt forskarna inte bara en fristad för flyktingar utan också en plats där folk från olika grekiska stater kunde mötas och tillsammans offra till Poseidon. I dag har svenska arkeologer på Poros hittat spår av stora offerfester. Flera tusen skärvor från dryckeskärl och högar av benknotor från djur får forskarna att tro att minst 150 personer samtidigt har haft offerfester på ön.

Bakgrundsmaterial
I listan härnedan kan du se andra av de källor som har använts vid utarbetandet av ovannämnda artikel.

Listan har tillkommit som en service till dem av tidningens läsare som vill dyka djupare ned i det aktuella ämnet på egen hand. 
Vi har inte möjlighet att hjälpa till med ytterligare information. Av principiella skäl kan vi heller inte lämna ut telefonnummer eller adresser till författaren eller de forskare som intervjuats.

Websites:
www.culture.gr/2/21/toc/arc_sites.html#P og en.wikipedia.org/wiki/Demosthenes