”Stari Most” heter bron i Mostar. Namnet betyder ”Den gamla bron”, men den är faktiskt inte så gammal. Den nuvarande bron var färdig först 2004. Den ursprungliga Stari Most byggdes mellan 1557 och 1566 under ledning av byggmästaren Mimar Hajruddin. Vid den tiden var Mostar en del av det osmanska riket. Hajruddin hade varit elev hos skickliga hantverkare men var tydligen inte helt säker när det gällde sitt välvda verk över floden Neretva. En legend berättar i alla fall att byggmästaren flydde från staden innan man tog bort byggnadsställningarna under den färdiga bron. Han var rädd att brokonstruktionen skulle störta i vattnet. Men bron höll och det skulle gå nästan 430 år innan den rasade samman på grund av en förödande kroatisk granat. Stari Most överlevde övergången till österrikisk-ungerskt styre 1878, och den klarade sig igenom båda världskrigen. Under andra världskriget var bergen kring Mostar slagfält i gerillakriget där den blivande diktatorn Titos partisaner höll stånd mot italienare och tyskar. Under de 35 åren efter kriget då Tito styrde över det enade Jugoslavien, blev den anrika gamla staden ett populärt turistmål. Inte minst tack vare den vackra bron, som nu blev en symbol för de olika befolkningsgruppernas fredliga samlevnad i staden.
Freden fick ett tvärt slut när jugoslaverna reste vapen mot varandra 1992. Först lyckades Mostars invånare slå tillbaka serberna men strax därefter började stadens två etniska grupper kriga mot varandra. Staden delades på mitten. Den kroatiska och katolska folkgruppen samlade sig mer än tidigare i stadsdelen på ena stranden, medan de muslimska invånarna flyttade samman på andra stranden. Under striderna besköt bosnisk-kroatisk milis staden. Bron som finns med på UNESCO:s världsarvslista, var ett mål för granaterna och den störtade samman den 9 november 1993.
Inbördeskriget som kostade mer än 4.600 människor i Mostar livet varade till 1995. Två år senare började man bygga upp bron igen med de ursprungliga stenarna som plockades upp ur floden. Bron blev en symbol för fred och återförening och lockar återigen besökare till staden.
Bakgrundsmaterial
I listan härnedan kan du se andra av de källor som har använts vid utarbetandet av ovannämnda artikel.
Listan har tillkommit som en service till dem av tidningens läsare som vill dyka djupare ned i det aktuella ämnet på egen hand.
Vi har inte möjlighet att hjälpa till med ytterligare information. Av principiella skäl kan vi heller inte lämna ut telefonnummer eller adresser till författaren eller de forskare som intervjuats.
Websites:
www.on-the-matrix.com/europe/bih_mostar.asp
Denna artikel kommer från tidningen Historia.
Är du registrerad användare?
Är du registrerad användare på webbplatsen, kan du fritt hämta artiklarna i arkivet.
Klicka på ”Hämta artikel”-knappen: Om du inte har loggat in, får du möjlighet att göra det
Icke registrerad användare?
Registrera dig här. Det är helt gratis, och det tar bara 2 minuter.
Copyright
Vissa bilder har tagits bort från PDF-dokumenten med hänsyn till copyright.
Se ävenJuridisk information
Nytt nummer: Världens Historia nr 3/2012 är ute. Läs bland annat om Japans kamikazepiloter, Shanghai – syndens näste, om perserna - och om stygga nunnor.
Världens Historia: Ny fantastisk bokserie. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.
Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.
Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.
Världens Historia: Läs om Världens historias tidslinjer och hur du använder dem.
Världens Historia: Läs och ladda ned artiklar från Världens Historias stora arkiv.