His nr. 15/2011 s. 50-51.
Elitsoldaterna i kungariket Dahomey var aggressiva, skoningslösa – och kvinnor. Den franska kolonialmakten fick snabbt respekt för de afrikanska amasonerna som höll rädslan stången med hjälp av hård träning och gin.
His nr. 12/2011 s. 34-39.
Som ung skickades Cecil Rhodes till Kapkolonin i Sydafrika. Där tog han sig fram som diamantmagnat och renodlad imperialist. Med list, falska löften och moderna maskingevär krossade han de infödda och grundade ett land i hans namn – Rhodesia.
His nr. 9/2011 s. 36-39.
England ville etablera sin första permanenta koloni i Nya världen på ön Roanoke på den amerikanska östkusten. Men kolonin och de 110 män, kvinnor och barn som bodde där försvann spårlöst.
His nr. 8/2011 s. 72-73.
När upptäcktsresanden Amerigo Vespucci år 1503 bevisade att Columbus inte hade hittat sjövägen till Indien, utan till en helt ny kontinent, förändrades världen för alltid. De europeiska länderna kastade sig in i kapplöpningen om alla rikedomar. Mängder av äventyrare, soldater och missionärer slog sig ned längs kusterna och de största floderna. Nästan 300 år senare var stora delar av Nordamerika ännu outforskat. Men när de brittiska kolonierna frigjorde sig år 1776 tog utvecklingen fart.
31.03.2011.
Sensationella arkeologiska fynd har visat att indianerna kom till Europa 800 år innan européerna upptäckte Amerika. Ättlingar till mayaindianerna ställer nu krav på delar av Spanien.
15.07.2010.
Skeletten från två inkagravplatser i Peru avslöjar hur skoningslösa de spanska erövrarna var på 1500-talet.
21.03.2010.
Varför gav britterna upp sina anspråk på kronkolonin?
His nr. 12/2006 s. 14-17.
Varje år i slutet av november hugger amerikanerna in på kalkonen och firar Thanksgiving Day – enligt traditionen en fest då tidiga engelska kolonisatörer tillsammans med indianerna festade och tackade Gud för ett lyckat år. Men helgdagen bygger på halva sanningar. Till exempel var de flesta nybyggare inte fromma pilgrimer utan snarare småkriminella äventyrare.
His nr. 5/2011 s. 58-61.
År 1599 gjorde jívaroindianerna revolt mot de spanska kolonisatörerna. Främlingarna jagades ut ur Amazonas djungel med sådan fruktansvärd brutalitet att de höll sig borta från jívaroindianerna i flera sekler därefter.
His nr. 3/2011 s. 26-31.
År 1849 gör sig 68.000 brittiska soldater redo för strid i nordvästra Indien – den största armé britterna någonsin uppbådat för ett enskilt slag. Sikherna är i minoritet – men å andra sidan är de elitsoldater.
His nr. 18/2010 s. 48-51.
I Kenyas ödemark håller ett arbetslag på att lägga ut järnvägsräls åt den brittiska kolonialmakten. Men arbetarna är inte ensamma. I det höga gräset lurar två hungriga lejonhannar och om nätterna går de på människojakt i tältlägret.
His nr. 2/2008 s. 38-41.
Av en slump hittade en hantverkare en liten klump glänsande metall. Hans arbetsgivare försökte få honom att bevara hemligheten, men den kom ut. Invånarna i byn San Francisco var de första att drabbas av guldfebern, men sedan spred den sig till resten av USA och världen. Nationen USA var förändrad. För alltid.
His nr. 18/2008 s. 60-63.
Genom mycket omfattande bedrägerier roffade kung Leopold II åt sig kontrollen över Kongo år 1885. Under hans regim användes landet som arbetsläger där invånarna piskades, stympades och dödades om de inte skördade tillräckligt med gummi. För hundra år sedan fick världen nog av ”gummiterrorn” i Kongo.
His nr. 10/2008 s. 44-49.
På 1800-talet går britternas törst efter te inte att släcka. Passionen för te hotar att rasera den brittiska ekonomin och för att fylla på kassakistorna igen börjar Storbritannien smuggla opium in i Kina. När den kinesiske kejsaren försöker rädda sitt folk svarar britterna med kanoneld. Opiumkriget har startat.
His nr. 11/2010 s. 50-57.
En deportering till Djävulsön var ett fruktansvärt straff. Och om domen var på fem eller 30 år spelade ingen större roll. Endast de starkaste och mest tursamma överlevde ändå bara i ett par år. Fångarna dog som flugor av hårt arbete, usel mat, dödliga tropiska sjukdomar och misshandel.
His nr. 6/2010 s. 60-63.
År 1698 hissar 2.500 skottar segel för att ta sig till Panama. Målet är att bygga upp en koloni som ska rädda det utarmade Skottland. Men drömmen spricker i den centralamerikanska hettan – en efter en dukar kolonisatörerna under för sjukdom och svält.
His nr. 7/2007 s. 20-25.
Året var 1857. Handelsfirman East India Company trodde sig sitta säkert på makten i Indien, men i stället utbröt ett våldsamt uppror. Snart rådde kaos i nästan hela norra Indien. Segerviljan – och hämndlystnaden – på båda sidor gjorde upproret till det blodigaste i brittisk kolonialhistoria.
His nr. 9/2006 s. 57-63.
En liten grupp spanska soldater tränger in i det enorma och totalt okända inkariket. Ingen vet vad som väntar dem i den täta djungeln mellan de höga bergen. Snart möter spanjorerna en armé på 40.000 krigare. Ryktena om ofantliga mängder guld och ädelstenar dövar deras fruktan och spanjorerna lyckas krossa ett helt imperium.
His nr. 10/2006 s. 30-35.
Charmör, sjömilitär, lismande hovman och historiker. Engelsmannen Walter Raleigh var en mångsidig herre. Han övertalade drottning Elisabet I att etablera Englands första koloni i Amerika. Det blev ett fiasko men samtidigt början till landets position som världsmakt.
His nr. 6/2009 s. 52-59.
Slavar hämtades
i djungeln
Centrum för slavhandeln låg i ett bälte längs Afrikas västkust. Här kidnappades de infödda av de lokala hövdingarna som förde dem till slavforten vid kusten.
Nytt nummer: Världens Historia nr 3/2012 är ute. Läs bland annat om Japans kamikazepiloter, Shanghai – syndens näste, om perserna - och om stygga nunnor.
Världens Historia: Ny fantastisk bokserie. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.
Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.
Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.
Världens Historia: Läs om Världens historias tidslinjer och hur du använder dem.
Världens Historia: Läs och ladda ned artiklar från Världens Historias stora arkiv.