7000 km på en timmerflotte

På flotten, som gungar svagt i brisen, står Thor Heyerdal och hans besättning. Ivrigt spejar de ut över havet, där bogserbåten sakta blir allt mindre och slutligen försvinner helt. Deras sista livlina till fastlandet är borta. ”Nå, gossar, ska vi se till att starta motorn då”, säger en av männen muntert. De andra skrattar. På deras farkost finns ingen motor. Under sig har de bara en enkel flotte av balsaträ, hamparep och bananblad. Endast vinden och vågorna för dem framåt. Framför sig har de 7000 kilometer öppet hav.

Heyerdahl tittar på seglet som hänger nästan orörligt. Det pryds av en målning av ett stort skäggigt ansikte – hövding Kon-Tiki. Det är han som har fått ge namn åt flotten.

Första gången Heyerdahl stiftade bekantskap med hövdingen, som levde 1500 år tidigare, var 1937 på en ö i Polynesien där Heyerdahl då bodde med sin fru. En varm sommarkväll satt paret vid en eld på stranden. Bredvid dem satt en gammal man som bott på ön i hela sitt liv. Medan skuggorna dansade på stranden i lågornas sken berättade mannen en otrolig historia om hur Kon-Tiki fört sitt folk från Sydamerika över havet till Polynesien.

Heyerdahl ville genast veta mer om Kon-Tiki, som i myten var hövding över ett folk i Peru, där han hyllades som både präst och gud. Men Kon-Tikis folk råkade i krig med en annan stam och besegrades. Kon-Tiki och en liten grupp undersåtar lyckades fly och färdades över havet till Polynesien.

När Heyerdahl berättade historien för andra, var det ingen som ville tro att den tidens primitiva flottar skulle kunna segla 7000 kilometer över öppet hav från Sydamerika till Polynesien. Heyerdahl kunde dock inte glömma berättelsen utan bestämde sig för att ta reda på fakta genom att försöka själv. Han lät bygga en flotte av samma­ typ som sydamerikanerna använde på Kon-Tikis tid. Utan annan hjälp än de speciella, stabila passadvindarna från öster och en stor portion tur skulle flotten bära besättningen tvärs över Stilla havet. Den 28 april 1947 stävade­ de ut från hamnen i Peru.

De sex besättningsmedlemmarna reste i 101 dagar, innan de nådde fast mark på ön Raroia i Polynesien.