Medicin

  • Sida 1 af 2Nästa
  • Ny sjukdom föll härarna i ryggen

    His nr. 14/2011 s. 60-63.

    Européerna trodde att det värsta var över när medeltidens digerdöd ebbade ut.Men pesten fick en lika dödlig kompanjon på 1500-talet när fläcktyfusen gav tusentals personer feberyra, illröda fläckar på kroppen och en plågsam död.

  • Hål i huvudet inspirerade Freud

    His nr. 12/2011 s. 62-63.

    År 1848 fick Phineas Gage, 25, en järnstång tvärs igenom hjärnan. Hans personlighet förändrades radikalt. Händelsen bidrog till att sätta fart på neurologins utveckling och gav Sigmund Freud en idé.

  • Forskarna har minutiöst undersökt flera hundra mumier för att fastslå dödsorsaken.

    Forntidens människor drabbades inte av cancer

    18.01.2011.

    Cancer förekom nästan inte under forntiden visar undersökningar av gamla medicinska texter och mumier från Egypten och Sydamerika.

  • Vissa forskare anser att spanska sjukan spreds av soldater som återvände hem efter första världskriget. Många hade försvagat immunförsvar efter kriget och blev lätta offer för sjukdomen.
  • Rädsla för polio lamslog USA

    His nr. 3/2011 s. 22-25.

    År 1916 dog över 7.000 personer i den första stora polioepidemin i USA. De flesta var barn. Nu inleddes en desperat kapplöpning mot den fruktansvärda sjukdomen – men utan resultat. Tills en ung forskare tog upp kampen.

  • Havets pest

    His nr. 11/2007 s. 40-45.

    Krig och skeppsbrott var långtifrån det mest riskfyllda för sjömännen på segelfartygens tid. Bristsjukdomen skörbjugg var den största faran på havet. Redan på 1600-talet visste man att saft från citroner kunde bota sjukdomen, men på grund av inkompetens och snobberi inom den engelska flottan skulle det gå över 200 år innan saften användes för att rädda sjömännens liv.

  • Kampen för en perfekt baby

    His nr. 17/2009 s. 46-53.

    Nu fick det vara slut med kriminalitet och fattigdom. I början av 1900-talet tog makthavarna till drastiska åtgärder för ett bättre samhälle. Goda medborgare skulle föda många barn medan tusentals ”olämpliga” steriliserades mot sin vilja. Idén om rashygien spred sig snart i USA, till Tyskland och till Norden.

  • Syfilis gjorde sex till en synd

    His nr. 12/2008 s. 26-31.

    Inflammationer, sinnessjukdom och en plågsam död. På 1500-talet drabbades Europa av en sjukdom som spred sig snabbt över hela kontinenten och dödade flera hundratusen. När man förstod att sjukdomen – syfilis – smittade via sex inledde kyrkan ett korståg mot skörlevnad och européerna blev riktiga puritaner.

  • 50.000 föll offer för vita snittet

    His nr. 12/2007 s. 54-57.

    Operationen varar bara sex minuter och det arbete instrumentet utför i hjärnan är ”inte värre än att dra ut en tand”, skriver tidningarna. Men tusentals psykiskt sjuka får sina liv förändrade för alltid.

  • Virusjägare blev medicinens fader

    His nr. 10/2010 s. 58-63.

    Kemisten Louis Pasteur blev hjälte när han för 125 år sedan tog fram ett vaccin
    mot den dödliga sjukdomen vattuskräck, rabies. Men redan innan dess hade hans forskning lagt den viktigaste grunden till den moderna läkarvetenskapen – hygien.

  • Tortyr, kedjor och prygel

    His nr. 5/2010 s. 24-31.

    År 1377 var Bethlehem i London det första sinnessjukhuset i världen som tog emot psykiskt sjuka. Nakna och fjättrade i kedjor spärrades patienterna in i små celler där de kunde få sitta i åratal. Varje år vallfärdade tusentals personer för att titta på de intagna – det blev ett sant folknöje.

  • Under kniven

    His nr. 6/2010 s. 40-47.

    Fyra män banade väg för
    den moderna kirurgin

  • Blodiga korståg satte fart på läkekonsten

    His nr. 6/2007 s. 58-63.

    Tusentals korsfarare dödades och ännu fler sårades under medeltidens blodiga korståg till Mellanöstern. De kristna läkarna utkämpade en till synes hopplös kamp mot allt från svåra krigsskador till nya, okända sjukdomar. Trots detta
    kom korstågen att revolutionera den europeiska läkekonsten.

  • Mumier gjorde egyptierna till Forntidensbästa läkare

    His nr. 17/2010 s. 58-61.

    Brännskador, buksmärtor eller en bruten arm – läkarna i faraonernas Egypten kunde bota nästan alla åkommor. De var vida berömda för sina kunskaper som hade sin grund i mumierna och skriftspråket – och i magi.

  • Läkaren var seriemördare

    His nr. 16/2010 s. 38-39.

    En brittisk historiker har lagt fram skrämmande bevis för att mord på en mängd gravida kvinnor beredde vägen för några
    av förlossningskonstens viktigaste framsteg.

  • Orgasm skulle bota hysterikor

    His nr. 10/2006 s. 28-29.

    Mellan 1880 och 1920 behandlade läkarna kvinnosjukdomen ”hysteri” på ett handfast sätt. Med specialutvecklade eldrivna apparater hjälpte de kvinnorna till sexuell tillfredsställelse. Det botade inte nödvändigtvis sjukdomen, men det hjälpte patienten ett tag.

  • 1800-talets medicinska revolution

    His nr. 4/2008 s. 72-73.

    Under flera hundra år byggde­ den europeiska läkarveten­skapen på den gamla grekiska­ teorin att sjukdomar uppstod på grund av obalans­ mellan de fyra kropps­vätskorna – blod, slem samt svart och gul galla. Kunskapen om olika sjuk­domar var mycket begränsad och åderlåtning var en av de van­ligaste behandlingsmeto­derna. Först på 1700-talet trädde en ny generation vetgiriga läkare fram. De för­kas­tade antikens teorier och skaffade sig kunskap genom egen erfarenhet. På 1800-talet ledde detta nya tankesätt bland läkarna­ till en revolution inom vetenskapen.

  • Norsk läkare löste spetälskans gåta

    His nr. 9/2008 s. 50-57.

    Sedan urminnes tider har människan fruktat spetälskan. De sjuka föstes
    ihop på öar eller på anstalter, eftersom ingen vågade närma sig de smittade. Först år 1873 hittade en läkare från Bergen den bakterie som orsakar
    den vanställande sjukdomen. Men det skulle dröja 130 år till innan Norden var fritt från spetälska.

  • Sida 1 af 2Nästa

Kamikaze!

Nytt nummer: Världens Historia nr 3/2012 är ute. Läs bland annat om Japans kamikazepiloter, Shanghai – syndens näste, om perserna - och om stygga nunnor.

Köp "Historiens vändpunkter"

Världens Historia: Ny fantastisk bokserie. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.

Omröstning

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från Världens Historia. Registrera dig här:

Fler quiz och test

Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.

Pröva Världens Historia

Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.

Tag en tur i tidsmaskinen

Världens Historia: Läs om Världens historias tidslinjer och hur du använder dem.

Få tillgång till mer än 1200 artiklar

Världens Historia: Läs och ladda ned artiklar från Världens Historias stora arkiv.